När man har sig själv som det största problemet och hindret då förväntar man sig lätt att allting i omgivningen ska fungera och gå automatiskt.
Jag fick ett mail ifrån CSN för några dagar sedan med ett återbetalningskrav.
Efter lite forskning så visar det sig att jag är skyldig att betala tillbaka 10 000 på grund av att jag läst 2 veckor mindre än vad skolan först gett information om. Så då står jag nu här, i mitten, utan att ha gjort något fel eller kunnat påverka.

De var nog 3 dagar sedan jag fick mailet men det är först nu det gått upp för mig på något sätt och det känns som allting bara rasar. Jag vet inte varför men det känns som hela min plan, min dröm och mitt hopp bara tumlat med i raset. Jag har alltid på något sätt trott att så länge jag själv är målmedveten och vet vad jag vill, då kan ingenting gå fel. Men nu ligger jag här med sökorden 'platsbanken' inskrivna på google och med bilden av mig själv på väg att bli journalist mil borta. "Vi söker säljare för tillsvidareanställning för försäljning av industridamsugare." En tung suck.

Den värld jag har vuxit upp i har gjort mig mycket sårbar för motgångar.
Den värld jag har vuxit upp i har lovat mycket men visat noll.
Det är nu bara ilska, sorg, besvikelse, hopplöshet och myggslaktade tapeter kvar.

Just nu är jag det vrak jag hoppats aldrig att bli.


http://www.youtube.com/watch?v=hUr9WwLn4r8

Briggen Blue Bird.

Allmänt 3 kommentarer
När man har sig själv som det största problemet och hindret då förväntar man sig lätt att allting i omgivningen ska fungera och gå automatiskt.
Jag fick ett mail ifrån CSN för några dagar sedan med ett återbetalningskrav.
Efter lite forskning så visar det sig att jag är skyldig att betala tillbaka 10 000 på grund av att jag läst 2 veckor mindre än vad skolan först gett information om. Så då står jag nu här, i mitten, utan att ha gjort något fel eller kunnat påverka.

De var nog 3 dagar sedan jag fick mailet men det är först nu det gått upp för mig på något sätt och det känns som allting bara rasar. Jag vet inte varför men det känns som hela min plan, min dröm och mitt hopp bara tumlat med i raset. Jag har alltid på något sätt trott att så länge jag själv är målmedveten och vet vad jag vill, då kan ingenting gå fel. Men nu ligger jag här med sökorden 'platsbanken' inskrivna på google och med bilden av mig själv på väg att bli journalist mil borta. "Vi söker säljare för tillsvidareanställning för försäljning av industridamsugare." En tung suck.

Den värld jag har vuxit upp i har gjort mig mycket sårbar för motgångar.
Den värld jag har vuxit upp i har lovat mycket men visat noll.
Det är nu bara ilska, sorg, besvikelse, hopplöshet och myggslaktade tapeter kvar.

Just nu är jag det vrak jag hoppats aldrig att bli.


http://www.youtube.com/watch?v=hUr9WwLn4r8