"Lonely soldier go home.
Lonely but never alone.
Good eyes see nothing to shoot.
Good feet, feel good, givin` up good boots."

Fredags kvällarna har blivit allt mörkare. En dålig trend. Ledig från jobbet, so what? Ledig från tidiga mornar och hårt slit. Annars är man ledig från sena morgnar och slappa dagar. So what? En dålig trend!? Ett dåligt sätt att leva? Kanske är det bara ett dåligt sätt att se på saker. Mammas tårar ekar igenom huset, en dålig trend.

Jag är inte ett vrak. Jag bara glider, låter saker sägas, tänkas, utan protest. Men jag är inget vrak. Jag gör uppror inombords och förbannar allt du står för och allt du bygger din lycka av. En gnista som tänder min glöd över saker som jag inbillar mig själv att jag är intresserad av. Det händer, men inte ofta. Det händer att jag visar vem jag är, vad jag tycker, vad jag tänker. Men inte ofta. Det händer att jag visar att jag älskar. Det händer att jag visar att jag hatar. Men inte ofta. Alla hatord jag vill slänga ur mig när jag har ork, det knyter sig i halsen och jag står stum. Jag står stum tills jag en dag säger dom, i ruset. Då kommer ångesten. Svekfull ångest som gömmer den jag verkligen är.

"Jag kommer aldrig tystas till mållöshet eller svek.
Tystnad är förlust. Tystnaden är dödens eskort.
Tystnad delegerar segrar åt idioter som råkar ha tungor."


Hur kan denna idioti gå er oberörda förbi? Går den er oberörda förbi eller är ni bara stumma? Stumma som jag? Är jag ett led i denna idioti som inte förstår att ni också är fångar i falska skal som lärt sig tycka och tänka det världen lär ut? Marionetter som vill verka märkvärdiga över att ni vet, att ni ser alla brister och fel, precis som jag? Är det kanske bara jag som fastnat i fas och inte.... Jag orkar inte analysera skiten. Debatten fortsätter i skallen...

Mina ord är mörkare än mina tankar. Jag är inte ett vrak. ibland så kommer det en gnista som tänder min glöd. Glöd som säger vad jag tänker, tycker. Jag är inte ett vrak.


System of a down - Sad statue

The nowhere land in my head.

Allmänt Kommentera
"Lonely soldier go home.
Lonely but never alone.
Good eyes see nothing to shoot.
Good feet, feel good, givin` up good boots."

Fredags kvällarna har blivit allt mörkare. En dålig trend. Ledig från jobbet, so what? Ledig från tidiga mornar och hårt slit. Annars är man ledig från sena morgnar och slappa dagar. So what? En dålig trend!? Ett dåligt sätt att leva? Kanske är det bara ett dåligt sätt att se på saker. Mammas tårar ekar igenom huset, en dålig trend.

Jag är inte ett vrak. Jag bara glider, låter saker sägas, tänkas, utan protest. Men jag är inget vrak. Jag gör uppror inombords och förbannar allt du står för och allt du bygger din lycka av. En gnista som tänder min glöd över saker som jag inbillar mig själv att jag är intresserad av. Det händer, men inte ofta. Det händer att jag visar vem jag är, vad jag tycker, vad jag tänker. Men inte ofta. Det händer att jag visar att jag älskar. Det händer att jag visar att jag hatar. Men inte ofta. Alla hatord jag vill slänga ur mig när jag har ork, det knyter sig i halsen och jag står stum. Jag står stum tills jag en dag säger dom, i ruset. Då kommer ångesten. Svekfull ångest som gömmer den jag verkligen är.

"Jag kommer aldrig tystas till mållöshet eller svek.
Tystnad är förlust. Tystnaden är dödens eskort.
Tystnad delegerar segrar åt idioter som råkar ha tungor."


Hur kan denna idioti gå er oberörda förbi? Går den er oberörda förbi eller är ni bara stumma? Stumma som jag? Är jag ett led i denna idioti som inte förstår att ni också är fångar i falska skal som lärt sig tycka och tänka det världen lär ut? Marionetter som vill verka märkvärdiga över att ni vet, att ni ser alla brister och fel, precis som jag? Är det kanske bara jag som fastnat i fas och inte.... Jag orkar inte analysera skiten. Debatten fortsätter i skallen...

Mina ord är mörkare än mina tankar. Jag är inte ett vrak. ibland så kommer det en gnista som tänder min glöd. Glöd som säger vad jag tänker, tycker. Jag är inte ett vrak.


System of a down - Sad statue