Jag tycker om film.
Jag tycker om musik.
Jag tycker om mina vänner.
Jag tycker om kaffe.
Jag tycker om att somna om ifrån något man egentligen skulle upp och göra.
Jag tycker om min sötnos.
Jag tycker om hur alla sjuka saker gör min familj till bara min familj.
Jag tycker om marmelad mackor och oboy.
Jag tycker om vacker natur.
Jag tycker om sprit.
Jag tycker om sättet jag får mig själv att framstå som den smartaste i alla diskutioner i mina tankar.
Jag tycker om historia och konst.
Jag tycker om att jag alltid går att lita på när det gäller mina nära och kära.
Jag tycker ibland om att känna mig nere och misärabel.

Jag hatar Stockholm.
Jag hatar pengar.
Jag hatar hur jag är så morgontrött att jag nästan ser det som en sjukdom.
Jag hatar hur jag alltid lyckas göra bort mig på fyllan.
Jag hatar förutfattade meningar.
Jag hatar mitt jobb.
Jag hatar priserna på pressbyrån.
Jag hatar att jag är alldeles för lat för att ta tag i något alls när jag skulle kunna göra vad om helst om jag bara hade lite ork.
Jag hatar hur mitt huvud håller på att sprängas av allt jag inte får sagt.
Jag hatar klockan.
Jag hatar hur jag kan ligga och grubbla i flera timmar utan att kunna somna.
Jag hatar folk som är omöjliga att diskutera med.
Jag hatar hur jag sommaren 06 lyckats både finna och göra mig av med underbara vänner.
Jag hatar vårt sätt att leva.

Jag hatar mig själv.


Vad är man om man inte är någonting?

Kärlek och hat.

Allmänt Kommentera

Jag tycker om film.
Jag tycker om musik.
Jag tycker om mina vänner.
Jag tycker om kaffe.
Jag tycker om att somna om ifrån något man egentligen skulle upp och göra.
Jag tycker om min sötnos.
Jag tycker om hur alla sjuka saker gör min familj till bara min familj.
Jag tycker om marmelad mackor och oboy.
Jag tycker om vacker natur.
Jag tycker om sprit.
Jag tycker om sättet jag får mig själv att framstå som den smartaste i alla diskutioner i mina tankar.
Jag tycker om historia och konst.
Jag tycker om att jag alltid går att lita på när det gäller mina nära och kära.
Jag tycker ibland om att känna mig nere och misärabel.

Jag hatar Stockholm.
Jag hatar pengar.
Jag hatar hur jag är så morgontrött att jag nästan ser det som en sjukdom.
Jag hatar hur jag alltid lyckas göra bort mig på fyllan.
Jag hatar förutfattade meningar.
Jag hatar mitt jobb.
Jag hatar priserna på pressbyrån.
Jag hatar att jag är alldeles för lat för att ta tag i något alls när jag skulle kunna göra vad om helst om jag bara hade lite ork.
Jag hatar hur mitt huvud håller på att sprängas av allt jag inte får sagt.
Jag hatar klockan.
Jag hatar hur jag kan ligga och grubbla i flera timmar utan att kunna somna.
Jag hatar folk som är omöjliga att diskutera med.
Jag hatar hur jag sommaren 06 lyckats både finna och göra mig av med underbara vänner.
Jag hatar vårt sätt att leva.

Jag hatar mig själv.


Vad är man om man inte är någonting?