Jag har alltid älskat uttrycket "Wear your heart on your sleeve."
Att visa sårbarhet har aldrig varit ett problem för mig.
Det är hur du svarar upp emot dina svagheter som definerar din styrka.
Det är hur du torkar tårarna & ställer dig upp som visar din karaktär.
Med det sagt så är det tufft att hela tiden behöva ställa sig upp.
Det är tufft att borsta av sig och börja om.
Då du försöker stå upp emot mörkret och hitta ditt värde.
Många väljer nog att skylla på sin omgivning istället för att rannsaka sin egen person.
Vid denna tid på året tänker jag ofta på när jag var liten hemma på Nybyggarevägen.
Det var en tid av öppna brasor, rostmackor och O'boy.
Hundar som tiggde ostskivor, småbröder som aldrig fick ha rätt och storasystrar med Jumperkassetter.
Såväl då som nu så har min familj alltid varit kärleksfulla & välkomnande.
Om någon av våra vänner hade det svårt hemma så var dörren alltid öppen för att bo på en tältsäng uppställd i pojkrummet. Det fanns alltid värme & rostmackor i vårt hem.
Jag växte upp med inställningen att det är fint att ge av sig själv, såväl materiellt som emotionellt.
Jag växte upp med lärdomen att alla får ta skydd hos mig.
Det är här bland vindpinade kinder & höstlöv vi får utrymme att känna.
Det är här vi får vara svaga för att sedan bli starka.
"Love is always bestowed as a gift - freely, willingly and without expectation. We don't love to be loved; we love to love."
Brännvinsost
Allmänt KommenteraJag har alltid älskat uttrycket "Wear your heart on your sleeve."
Att visa sårbarhet har aldrig varit ett problem för mig.
Det är hur du svarar upp emot dina svagheter som definerar din styrka.
Det är hur du torkar tårarna & ställer dig upp som visar din karaktär.
Med det sagt så är det tufft att hela tiden behöva ställa sig upp.
Det är tufft att borsta av sig och börja om.
Då du försöker stå upp emot mörkret och hitta ditt värde.
Många väljer nog att skylla på sin omgivning istället för att rannsaka sin egen person.
Vid denna tid på året tänker jag ofta på när jag var liten hemma på Nybyggarevägen.
Det var en tid av öppna brasor, rostmackor och O'boy.
Hundar som tiggde ostskivor, småbröder som aldrig fick ha rätt och storasystrar med Jumperkassetter.
Såväl då som nu så har min familj alltid varit kärleksfulla & välkomnande.
Om någon av våra vänner hade det svårt hemma så var dörren alltid öppen för att bo på en tältsäng uppställd i pojkrummet. Det fanns alltid värme & rostmackor i vårt hem.
Jag växte upp med inställningen att det är fint att ge av sig själv, såväl materiellt som emotionellt.
Jag växte upp med lärdomen att alla får ta skydd hos mig.
Det är här bland vindpinade kinder & höstlöv vi får utrymme att känna.
Det är här vi får vara svaga för att sedan bli starka.
"Love is always bestowed as a gift - freely, willingly and without expectation. We don't love to be loved; we love to love."